Ur andra kapitlet

En kall hand över munnen.
Kan inte.
Andas.
Försöker skrika.
Ljudet stannar i hans handflata.
Han klämmer åt.
Tyst, jävla hora!
Sparkar bakåt.
Träffar luften.
En hård arm om midjan.
29
Handen gräver neråt, handen med små hårtofsar på varje fingerled.
Byxorna.
Halvvägs av.
Han drar.
Släpar mig.
Är stressad.
- Det är ingen idé att du skriker, ingen kommer ändå att höra dig.
Rösten, den som var så mjuk förut, är hård som ett trappräcke en stickande kall vinterdag.
Redskapsskjulet luktade unket, instängt, fuktigt, död. Jag var redan halvnaken, det gick så fort, jag hann knappt reagera. Han rev och slet, flåsade. Min hjärna roterade i slow motion. Registrerade knappt.
Får. Inte. Hända.
Händer. Inte.
- Sära på benen!
Jag knep ihop ögonen, hårt. Försökte låtsas att allt var en dröm, synerna rev i mig som taggtråd. Jag kunde inte få min hjärna att ta in hans onda ord, kunde inte fatta att det här hände mig.
En våldtäkt.
Det hände inte mig.
- Ja men sära då för fan!
Han började bli arg, det hördes på rösten, den gick upp lite i falsett innan han harklade ner den igen. Höll ner mig med en hand, kämpade för att få av sig sina byxor. De fastnade nere vid fotknölarna.
Gruset kändes som en spikmatta under min rygg. Något varmt rann svagt ur mig på baksidan, huden var trasig.
Jag skrek. Högt. Någon måste ha hört mig.
- Håll tyst för fan, käften!

Utdrag ut "14 år till salu" - släpps 1 september.